Bland Ytterbergs inspirationskällor finns Tove Jansson, Sara Lidman och Jenny Nyström; folklore och folksagors gestaltande av livet på ett dråpligt, nästan komiskt sätt.

– Gamla sagor beskriver en sorts mörk tillvaro hos vanliga människor. Deras idé om verkligheten är ganska annorlunda mot hur den ser ut. Det finns en handfallenhet och ett kaos även hos mina figurer som de får ta till en massa märkliga metoder för att ta sig ur.  

Torun och farmor är huvudkaraktärer både i målningarna och berättelserna, de för berättelsen framåt och leder väg i alla idéer och känslor som Ytterberg har i huvudet. Farmor är från början en reflektion kring Ytterbergs uppväxt och symboliserar den person som var närmast honom och hans systrar när de växte upp. I målningarna blir hon ett slags stark kraft som leder framåt till en trygg plats.

Fullmånen tittar fram bakom molndraperiet.
Slänger ett vakande ljus över det mörkblåa landskapet.
En sådan stilla kväll var det tänkt att bli
när något egendomligt plötsligt hände.
Där, borta i en dalgång mellan två fjälltoppar dyker di upp.
Torun och farmor, farandes fram genom tystnaden med sin lysande farkost. 

– Målningarna handlar mycket om att ta sig igenom det som kan kännas jobbigt och hemskt mot något tryggare. Torun och farmor är på genomresa för att ta sig hem till farmors gård, men i varje saga landar de någonstans där det råder något slags kaos och oordning som de behöver förhålla sig till.

Den här gången landar de vid Myhrbodarna, ett verkligt ställe i Jämtland som enligt platsens hemsida ligger ”på Nordruns sydsluttning”. Ytterberg beskriver det som en ovanlig plats där en äldre dam drivit en fäbodvall under över 50 års tid. 

– Hon går upp dit med sina kor varje vår och släpper dem på bete på lågfjället. För att upprätthålla platsens värde och status har hon drivit ett ärende mot kommunen som stämt henne. Hennes kamp har påverkat mig mycket. Att upprätthålla något som riskerar att försvinna påminner om hbtqi-rörelsens kamp – vi kan inte kan ta våra rättigheter för givet utan måste hela tiden kämpa för dem. Därför har jag låtit mina tankar och idéer befolka hennes fysiska plats.

Torun och farmor följde de knäsvaga längs med bergets sydsida, och efter ett tag hade de kommit upp på en myr. Där fann de henne. Uppgiven satt Nordfrun där och bara stirrade ut över fjället.

– Vilken tragedi! All mina kära hästar, de har förvandlats till sten, klagade Nordfrun. Hur ska jag nu kunna ta mig någonstans med min släde?”

Från folklore, Nordrun och Nordfrun slingrar sig referenserna vidare till Ytterbergs besatthet av barnprogram som liten, sträcktittningar på Kalle Anka och hans första teckningar som avbildade karaktärer från Ankeborg. Greta Kris namn kommer naturligtvis också från barnprogramskaraktären Greta Gris.

– Hon är ingen satir eller kommentar på något, och hennes roll är inte att bara stå i rampljuset för rampljusets skull – hon åker tunnelbana som alla andra, läser för folk till vardags och gjorde ett gästspel på CFHill under utställningen. Det pågår kanske någon sorts inre kris i Greta, torts att hon är nästan fånigt tillfreds ytan. Jag är glad att hon klarar att hålla det inom sig, det gör mig stark.

Skriver du nu?

– Ja, jag har börjat både skriva och teckna lite inför nästa utställning. Det mesta har redan stått på kö ett tag och trillar ut som ur ett spjäll.

Karolina Modig