Beth Laurin
By the Way – ett urval av verk 1951 – 2006
Belenius
2023.02.02–2023.03.04

Stockholm: Galleri Belenius visar Beth Laurin – en konstnär som slog igenom sent, men som 88 år gammal kan låta publiken njuta av verk från 55 år av lysande skapande.

– Beträffande Bryggan var det ett minne i samband med en kärlekshistoria som utspelade sig i Maine. Jag kan inte förklara det närmre.

Beth Laurins svar på frågan om tillkomsten av verket Bryggan, bestående av en mossgrön badmössa samt tvålkopp och tvål mot ett tångliknande material, är talande för såväl konstnären som för utställningen By the Way – ett urval av verk 1951 – 2006. Bland de trettiotal alster som visas på galleriet Belenius i Stockholm, vars tillkomst sträcker sig över hela 55 år, har Laurin fångat gränslandet mellan dröm och verklighet. Verken blir pusselbitar som ger glimtar av ett storslaget konstnärskap.  

Här finns modellteckningar i kol från hennes tid på Konstfack i mitten på 1950-talet, humoristiska teckningar i blyerts och bläck med kommentarer i rosa till skulpturer som har visats på Moderna Museet och Konstakademin, samt skisser i akvarell till offentliga uppdrag. Man får absolut inte missa den rosa katalogen från hennes examensutställning från Kungliga Konsthögskolan 1974, då flera konstrecensenter komiskt nog trodde att hon hette Berth Laurin och misstog henne för en kille. I den finns det detaljerade skisser till bland annat det ikoniska verket En strimma av hopp i järnplåt och rosa duchesse-gardin.

– Flera av de teckningar som är med på utställningen är från en bortglömd mapp som Niklas Belenius nosade upp när han var här på ateljébesök i höstas. I den hittade vi även några pasteller och en akvarell från 1951.

I utställningen på Galleri Belenius får man ta del av flera konceptuella verk, som underbart nog är kopplade till konstnärens före detta kärlekshistorier. Men de som förväntar sig någonting i stil med Kerstin Thorvalls Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig kommer att bli besvikna. I stället kopplar Laurin vissa av verken till romanser genom sublima fragment eller flyktiga hintar, som i mitt favoritverk Vilka Alper! Tillägnad Sture, som tillkom under en flygresa till Tunisien 1968 och där fyra bröst dyker upp som alptoppar ovan molnen.

Hur skulle du själv beskriva det Laurinska uttrycket?
– Det handlar mycket om kontraster mellan hårt och mjukt. ”De polära motsatsernas dynamiska enhet” har fascinerat mig genom åren. Ett bra exempel på hur detta uttrycks är en speciell teknik jag flitigt använt mig av i mina skulpturer, där jag först använder mig av silikon och skumgummi för att skapa veck och där detta sedan gjuts i ett hårt material. Det ser mjukt ut men är hårt. Det Laurinska uttrycket kan inte placeras i något fack, det varierar mycket. 

Ett av dina mest kända verk är skulpturen ”Del 1”, som också är del av Moderna Museets samling. Kan du berätta om den?
– Det är en uppförstorad skulptur som har titeln Del 1 av Tillstånd VI. Tillstånd VI är ett självporträtt, det sjätte i en serie självporträtt och en skulptur som också finns i Moderna Museets samling.

I utställningen By the Way finns det även en skupturdiptyk från 1985, som inte är producerad efter den karaktäristiska Laurinska idén där mjukt och hårt möts, utan är ett strandfynd från ett speciellt ögonblick i Laurins liv och tillverkad i uppförstorad skala i trä och patinerad polyester. Dock är den representativ för ett annat tema som Laurin gärna återkommer till: upphittade objekt som får en air av magi runt sig när de väl befinner sig i konstnärens ägo.

Malin Ebbing