Britta Marakatt-Labba
Bastilis Sákkaldagat / Sylkvasse sting / Moving the Needle
Nasjonalmuseet, Oslo
2024.03.15 – 2024-08.25

Oslo: ”Med skarpa stygn kan du ändra din syn på livet”. Anders Olofsson har besökt den samiska konstnären Britta Marakatt-Labbas största utställning hittills, där stygnen ömsom springer, ömsom smyger – och där hela världen sugs upp i ett cirkelformat universum.

”Den här adressen känns bekant”, säger hustrun. Hotellet ligger vid en lugn gata i en av Oslos välbärgade stadsdelar. Det byggdes som privatbostad och klinik åt en framgångsrik läkare under 1900-talets början. Senare fungerade det som BB-filial åt ett av stadens stora sjukhus. Så byggdes det om till hotell. På väggarna hänger uppförstorade fotografier av sjuksköterskor i vita uniformer som pysslar om skrikande lindebarn. En stunds efterforskning bekräftar att hustrun har rätt. Det var här hon föddes för mer än 60 år sedan. Tiden öppnar ett fönster i våra liv.

Jag besöker Britta Marakatt-Labbas utställning på nybyggda Nasjonalmuseet. Det är den hittills största utställningen av hennes verk som gjorts. Men man får leta riktigt djupt och länge för att hitta ett CV komplett med årtal. Även den påkostade katalogen innehåller ett helt odaterat CV. Katalogarian med utställningstitlar och platser rullar fram över boksidorna som de vindlande renhjordar konstnären avbildar i sina verk. När hon visat vad är höljt i dunkel. Söker man på nätet känns det som att hennes konstnärskap inte existerat före 2017, då hennes 24 meter långa broderi med titeln Historjá visades vid documenta i Kassel. Ändå har hon varit verksam sedan slutet av 1970-talet. Men så fungerar konstvärlden: gränsen mellan synlighet och osynlighet bevakas av trendkänsliga grindvakter med fingrarna på tidens puls.