Cooking Sections 
Undamming Rivers
Bonniers Konsthall 2022.08.31–2022.10.30

Bonniers Konsthalls utställning om laxindustrin mixar forskning med konst och pushar betraktaren att gå från tanke till handling. 

2021 kom dokumentären Seaspiracy om det industriella fiskets destruktiva påverkan på haven. Sex år tidigare lyckades den norska laxlobbyn stoppa sändningen av en fransk dokumentär som granskade de norska laxodlingarna. 2019 skrev magasinet Filter ett uppmärksammat reportage om den norska laxindustrin och i våras släppte ICON Magazine ett reportage om fisket som utarmar Östersjön. Debattinläggen har upprört olika sidor, men har man en gång sett eller läst någon av dessa filmer eller texter är tveksamheten gentemot fiskeindustrin i allmänhet och den norska laxodlingen i synnerhet ofrånkomlig. 

På Bonniers Konsthall visas nu den brittiska konstnärsduon Cooking Sections utställning Undamming Rivers, som är ytterligare ett starkt inlägg i laxdebatten. Cooking Sections har ställt ut på många av världens mest prestigefulla konstgallerier och institutioner, och har sedan samarbetet med Bonniers Konsthall började år 2019 tillbringat långa forskningsperioder i Sverige. Under flera år har de även undersökt den globala livsmedelsproduktionen, och genom Undamming Rivers visar de nu dess inverkan på natur och djur i Sverige. 

Utställningen är uppbyggd som en pjäs i fyra akter med fyra separata scener. Den första, Salmon: A Red Herring, får oss med utgångspunkt i räkans och laxens rödrosa färg att tänka till kring vilka färger vi förväntar oss i naturliga miljöer. Uppläsningen är monoton, och tillsammans med det återkommande budskapet om hur djurproduktionen söndrar våra biologiska system skapas närapå ett transtillstånd där rösten nästan tränger sig in hjärnan. På en scen står ljussatta djursiluetter utplacerade: en fisk, en pingvin, en hund, en gris … Ljuset är skarpt rosarött, men understryker berättarröstens budskap genom att ibland skifta färg eller helt stängas av. 

Vid nästa station, Salmon: Traces of Escapees, projiceras cirkelformade laxodlingar filmade uppifrån i en rad i golvet. Projiceringarna är estetiskt vackra, men rösten berättar om laxodlingarnas omfattande miljöpåverkan. Den sista scenen, Salmon: Feed Chains, består av en megafon på en stålkonstruktion som roterar i ett stort, i övrigt tomt rum. Ur megafonen hörs en röst berätta om laxodlingarnas automatiserade utfodringssystem. 

Efter dessa tre ljudbaserade och ganska krävande verk är det skönt att landa i det avslutande verket, Undamming Rivers, som också är framåtblickande. På en vägg hänger lättillgängliga verk som visar konkreta förslag på hur en del av problemen skulle kunna lösas: genom att ta bort specifika kraftverksdammar. 

Cooking Sections utställning ställer en del krav på sin betraktare, dock på ett befriande mänsklighetsbejakande sätt. Här anpassar man sig inte till samtidsproblem som ökad brist på koncentrationsförmåga, utan förväntar sig att publiken står vid vardera installationen och lyssnar utan att tappa fokus. Vi är många som är överens om att vi måste agera för att förändra de destruktiva system som vi har vant oss vid att leva våra liv genom, om det så handlar om resande, matproduktion eller överkonsumtion. Men glappet mellan förändrad attityd och faktisk handling är djupt. Efter att ha upplevt Undamming Rivers är jag matt men fylld med ytterligare lager av information, som har stor potential att minska åtminstone mitt eget glapp mellan tanke och handling betydligt.

Karolina Modig