Hon fick en bild framför sig av ett helt rum fullt av droppar – och det var precis så det såg ut på Issues Gallery när hon ställde ut dem i utställningen Liquid Garden i juni 2023. ”Det är märkligt att man i ena ögonblicket är ett med loskan, som en kroppsdel, och i nästa helst inte ens vill sätta fingret i det”, skrev Lars-Erik Hjertström Lappalainen i utställningstexten – ett faktum som speglas i verken utifrån dels den kväljande tanken på vad de föreställer, dels den estetiska upplevelsen av dem. Hängs de någonstans där sol- eller lampljus speglas i glaset från så många håll som möjligt, blir de förföriskt vackra, en samling loskornas Askungen på bal, omöjliga att motstå.

– De är gjorda i två olika processer: först tar man det flytande glaset och skakar runt så att bubblor uppstår. Sedan läggs ett nytt lager transparent glas runt som man låter smälta samman med det första, vilket skapar ett lager av rymd inuti glaset. Sedan dras hela formen ut.

Från början skulle alla droppar bara heta Nektar, inspirerade av processen mellan blommor och bin. Hjertström Lappalainen skriver: ”Det räcker att man är intim med någon eller något, en älskare eller ett spädbarn, för att äcklet ska försvinna från salivet, och en utsöndring (saliv) omvandlas till avsöndring (nektar, gudadryck och näring för småkryp).”

– Att få barn handlar så mycket om att ge liv, vårda liv – utbytet av vätska mellan mig och mitt barn. Jag var i mitt ammandestadie och tyckte att jag såg någon koppling mellan biet och nektarn ... Men det kändes tråkigt att alla skulle heta samma, i och med att de ser så olika ut och såg ut att ha helt olika egenskaper. “Veganen” (Vegan Nectar) heter till exempel så för att den ser friskast ut. Det kom till en fas när de gick från salivdroppar till att få någon sorts sexuell laddning – plötsligt såg jag bara säd. Jag och min man satt och pratade om hur man som ung trodde att vegansk kost skulle ge en mer klar och friskare säd, och en av skulpturerna var så klar med så tydliga bubblor att jag tycket att blev kul att ge den det namnet.

Övriga döptes bland annat till Passive Aggressive, Politically Correct, Innocent, Selfish, Stupid och Boyfriend – den sistnämnda är störst och en hyllning till Militzas man, poeten Elis Monteverde Burrau.

– Vi gav dem de där karaktärerna mest på skämt först, men så insåg jag att det faktiskt är väldigt fint att se personligheter i dropparna. Speciellt eftersom de alla symboliserar olika kroppsliga tillstånd när man varit översköljd av tårar, svett eller saliv.

Militzas barn har blivit större och de har inte längre samma intensiva kroppsliga kontakt som när man ammar.

– För mig står ”vätskan” som en metafor för att ge liv, men också som symbol för kroppslig separation. Egentligen handlar hela utställningen om separationsångest, något som förstärks ju äldre min dotter blir. Så jag känner mig inte helt klar med projektet.  

Karolina Modig