Ersta sjukhus bygger ut och konstnären Carin Ellberg ska skapa ett åtta meter högt verk till entréplan. Att det kommer att finnas där är viktigare än man kan tro. 

– Högst upp möter väggen en innergård med planteringar, så jag föreställer mig hur planteringarnas rötter växer ner längs väggen. Jag läste en väldigt fin bok om svamparnas liv som fick mig att tänka på mycel och hur svampar och svampväxter kommunicerar med varandra, med träden och med växterna runt omkring. De har som ett slags datasystem där de står i förbindelse med varandra, så att de vet hur de andra mår. Vi är ju också en del av det systemet – av naturen – fast vi har glömt bort det, säger konstnären Carin Ellberg.

Vi står med bygghjälmar och skyddsglasögon i entrén till Ersta sjukhus nya byggnad på östra Södermalm i Stockholm och tittar upp på den åtta meter höga vägg som ska bli platsen för Ellbergs målning. Sjukhuset ska till hösten 2023 bli dubbelt så stort och göra plats för 100 000 patienter om året. Utbyggnaden drivs av Ersta diakoni, en icke-vinstdrivande ideell förening som bedriver sjukvård, socialt arbete, utbildning och forskning.

Sedan många år tillbaka finns den så kallade enprocentregeln, som slår fast att 1 procent av byggbudgeten vid statliga nybyggen ska avsättas till konst. När spadarna skulle sättas i jorden inför bygget av Nya Karolinska valde man att beräkna just 1 procent för administrativa lokaler, men hela 2 procent för lokaler där man bedriver vård. Sammanlagt 118 miljoner sattes av i den troligtvis största offentliga konstsatsningen i Sverige i modern tid. Det har resulterat i drygt 50 verk skapade specifikt för Karolinska.

När det gäller utbyggnaden av Ersta sjukhus kan man tack vare en privat donation också satsa stort på konsten. Glaskonstnären Frida Fjellman kommer att konstruera en 13 meter hög skulptur som kommer att stå utomhus, och Carin Ellberg – som i oktober öppnar en soloutställning på Akvarellmuseet i Skärhamn – kommer alltså att skapa ett åtta meter högt verk på entréplan. Rötterna som Carin Ellberg nämner symboliseras av målade trådar som löper över väggen. Platserna där trådarna på olika ställen möts markeras med glaskulor. 

– Jag kommer också att använda mig av rundjärn för att få teckningen att på några ställen gå ur väggen, som en relief. Med rätt belysning skapar det liv och rörelse i bilden. 

Att konst i större eller mindre skala är del av de flesta sjukhusmiljöer gläder många, men kan också reta upp. Att det läggs pengar på konst samtidigt som sjukvården behöver alla resurser den kan få kan vara svårt att förstå – men förutom att det handlar om olika budgetar finns det konkreta och ganska fascinerande värden av att inkludera konst i sjukvården. 

På Cleveland Clinic i Ohio har Arts in Medicine-institutet utforskat konst som lindring för smärta, cancer, andtäppa, högt blodtryck, högt kolesterol, ätstörningar, samt hjärt- och lungsjukdomar. Lisa Gallagher är forskningsprogramchef vid institutet och berättar för Observer att ”Konsten har inte botat något […] men vi har funnit att onkologipatienter, särskilt de inom palliativ vård, har upplevt att deras humör har förbättrats och att deras ångest och smärta har minskat.” Cleveland Clinic äger en originalkonstsamling på 6 500 verk och 15 000 konstaffischer, och erbjuder musik- och dansföreställningar för patienter. ”Sjukhusmiljön kan orsaka mycket stress, men konsten får tiden att gå snabbare och gör helhetsupplevelsen av sjukhuset bättre.”, säger Lisa Gallagher.

Ett annat exempel är från Montreal Museum of Modern Art i Kanada, som för några år sedan inledde ett samarbete med lokala vårdcentraler och sjukhus, där läkare kunde skriva ut konst på recept. ”Bara att vara i en museimiljö har positiva hälsoeffekter”, säger Hélène Boyer, chef över familjemedicin på CLSC St-Louis-du-Parc in Montreal och vice vd på Médecins Francophones du Canada i en intervju med den amerikanska tidningen Observer. ”Folk som känner smärta, har högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, andtäppa, eller känner så mycket stress av att få en diagnos av en läkare att de inte kan följa doktorns förmaningar – alla dessa kan vinna på att besöka konstmuseum. Vi har mätt nivåerna av kortisol i saliven på människor som just ska gå in på ett museum, och sedan mätt dem igen 45 minuter senare. Kortisolnivåerna har då varit signifikant lägre, vilket har en positiv mental effekt”, säger Boyer. Ett receptbelagt museibesök är inte tänkt att ersätta vanliga mediciner, men kan enligt Boyer påverka doseringen. ” Att titta på och prata om konstverk kan också få patienter att öppna sig för sina nära om hur de känner”, säger Hélène Boyer. 

På Museum of Modern Art (MoMa) i New York inledde man för en tid sedan ett annat program med guidade diskussioner om konstverk i museets samling och andra konstprojekt för att hjälpa personer som lider av demens och Alzheimers sjukdom, samt deras vårdgivare. En studie av programmet från New York University visade att deltagare som hade svårt att uttrycka sig kunde prata om sitt tillstånd på ett sätt de inte tidigare kunnat; humöret påverkades positivt, de kände större samhörighet med andra människor och en större anknytning till konstverken de upplevde. De positiva effekterna varade även efter det att deltagarna hade lämnat museet. I en ytterligare studie togs patienter på ett demensboende i England till ett konstgalleri där de dels fick titta på konst, dels delta i skapandet av konst. Resultaten visade att aktiviteten förbättrade patienternas episodiska minne signifikant. Förklaringen låg i att konsten förbättrade patienternas kognition, vilket påverkade deras hjärnas möjlighet att minnas. Deltagarna och deras familjer rapporterade även att patienternas humör blev bättre och att självförtroendet ökade av besöken, samt att den upplevda isolationen minskade. 

De senaste åren har även flera läkarutbildningar i USA infört olika typer av konststudier. På Penn State College of Medicine i Hershey går läkarstudenter kursen ”Impressionism and the Art of Communication” och får övningar inspirerade av 1800-talskonstnärer – från observation och skrivövningar till att försöka måla som konstnärerna. Studenterna lär sig genom detta att kommunicera bättre med patienterna. Columbia University’s College of Physicians and Surgeons, Harvard Medical School och Austins Dell Medical School på Texas har också utvecklat egna kurser inom konst och humaniora, och på Yale, Harvard och UT Austin, träffas studenter på konstmuseer för att träna på att beskriva och diskutera konstverk. Dessa övningar i nära observation förbättrar diagnostiska färdigheter som att identifiera synliga sjukdomssymptom eller skada hos patienter, samt att minska risken att göra felaktiga antaganden. Men det handlar också om att kunna gå djupare än det uppenbara, göra bättre analyser och tolka outtalade andemeningar. En studie från Columbia University Medical Center visar att studenternas förmåga till reflektion, förmågan att förstå en situation från olika synvinklar, att känna med eller ha medkänsla för en annan persons dilemma och att acceptera och bekräfta olika sätt att tänka, var bättre än för dem utan integrerad konstundervisning. Kurserna har visat sig värdefulla för att utveckla observationsförmåga, kommunikationsstyrka och empati och kritiskt tänkande.