Kajsa Willner och Karin Olu Lindgård. Foto: Joen Bergenrud
In:Tanglible: Foto: Daniel Engvall
Design / Inspiration
Form på blodigt allvar
In:Tangible
Curator: Kajsa Willner och Karin Olu Lindgård
Form Design Center
2022.04.01–2023.05.28
Malmö: Formgivarpodden har tagit klivet ut ur inspelningsstudion och in i utställningsrummet. Vi har pratat med duon bakom utställningen In:Tangible, samt två av de medverkande formgivarna: Fredrik Paulsen och Åsa Jungnelius.
Utställningen In:Tangible på Form Design Center i Malmö är curerad av industridesignern Kajsa Willner och textilformgivaren Karin Olu Lindgård, grundare av och programledare för Formgivarpodden: en podd om livet som designer och vad det innebär. Till utställningen har Willner och Olu Lindgård bjudit in 27 formgivare och designforskare som de tidigare har intervjuat i podcasten, med syftet att göra det ogreppbara mer greppbart. Bland utställarna hittas flera tunga namn från den svenska designscenen, som Åsa Jungnelius, Note Designstudio, Jenny Nordberg, Wang & Söderström och Fredrik Paulsen.
– Begreppet formgivare är så brett, vi märkte genom samtalen i podden att alla har sin vinkel och tolkar det genom sin praktik.
Karin Olu Lindgård gestikulerar mot samlingen objekt som ramas in av uttrycksfulla Klein-blå podium, inspirerade av en resa till Yves Kleins hus i Marocko. Med respektive form har varje designer försökt materialisera svar på olika frågor, som till exempel “vad är relevant att designa i dag?” I utställningen syns flera olika spår på detta, där taktilitet, intuition, återanvändande av restmaterial, samarbete med lokala hantverkare och “statement pieces” för klimatet varvas med digital sensibilitet, 3D-printad keramik och galleriobjekt.
– Det är lika viktigt att prata om värdet i design som det visuella, säger Kajsa Willner och nickar mot sina vaser Emulate Nature i organiska tennformer, som tidigare har visats i utställningar på bland annat Misschiefs och Collectable i Stockholm.
– Vi vill lyfta designers som håller i hela produktionen själva, från skiss till slut, avslutar hon.
”Vi vill lyfta designers som håller i hela produktionen själva, från skiss till slut.”
Kajsa Willner
Art Notes har även besökt Åsa Jungnelius och Fredrik Paulsen i deras ateljéer, för att prata om deras designprocess och de objekt som de har med på utställningen:
Åsa Jungnelius – du ställer ut “Snippan”, en av dina mest välkända skulpturer. Hur ser tillkomstprocessen för den ut?
– Jag gör dem själv i en ugn för varmt glas som jag har i min ateljé i Månsamåla i Småland. Först skulpterar jag formen i lera, så jag börjar morgonen med att krafsa fram ”dagens snippa”. Sedan blåser jag glas ner i leran. Man hinner göra några stycken innan leran torkar, men de blir ändå aldrig likadana. För att få fram färgerna arbetar jag med olika pigment; man jobbar med olika färgskiftningar och lager. Om de ska bli bra handlar det väldigt mycket om jag får till färgerna bra eller inte.
Varför är Formgivarpodden viktig?
– Jag tycker att de pratar om form på blodigt allvar och tar upp bra frågor, som hur vi gestaltar våra gemensamma rum. De gör det på riktigt, och utgår ifrån att form också är en tolkning av vår samtid.
Du är även aktuell med ett gestaltningsuppdrag: “Snäckan”, till nya tunnelbanestationen Hagastaden. Vill du berätta lite om materialvalen?
– Golvet är i Terrazzo och väggarna kommer att bestå av ett slags glaskakel, så att det blir blankt på vissa ställen och silkesmatt på andra. Taket består av bågar i lite tjockare metall, så att det blir lite fylligt. Rulltrappan, som är som en spegel, är i plåtar. Det är ett platsspecifikt offentligt gestaltningsuppdrag som jag har arbetat fram tillsammans med &Rundqvist arkitekter under många år, där vi till exempel har gjort rulltrappan, alla biljettspärrar och dörrar rosa – till och med biljettkassan är rosa! Jag tycker att det är en spännande färg, den har så många temperament på något vis. Sedan gör jag även fristående skulpturer i min ateljé som placeras på olika ställen i stationen.
”Vi har till exempel gjort rulltrappan, alla biljettspärrar och dörrar rosa – till och med biljettkassan är rosa! Jag tycker att det är en spännande färg, den har så många temperament på något vis.”
Åsa Jungnelius
Fredrik Paulsen – hur blev fåtöljen Road Block Chair till?
– Det projektet kom till i min ateljé när jag hade väldigt mycket andra uppdrag från olika beställare. Jag hade gått omkring och saknat det fria skapandet i ateljén länge, och började experimentera med en fåtölj med ganska enkelt virke. Jag var sugen på att göra någonting som var stabilt, stort och maffigt. Den har någonting väldigt direkt över sig och den typen av objekt är annars väldigt svåra att få till. Den är gjord i massivt furu, färgpigment och lack.
Är det viktigt att samarbeta med andra designers för att göra ett kollektivt avtryck?
– Ja! Och framför allt är det roligare.
Finns det något chansartat möte med någon formgivare som har påverkat dig?
– Jag hittade ett bord i en liten antikbod på Väddö 2010 som var olikt allt annat jag sett innan. Det tilltalade mig väldigt mycket och såg ut som något som en bonde hade snickrat ihop. Det visade sig att det var designat av Axel Einar Hjort, som då fortfarande var lite bortglömd. Jag blev helt förälskad i det där bordet så nästa dag cyklade jag dit och köpte det för 700 spänn. Jag förstod senare att det var väldigt värdefullt, även om det här var långt innan hajpen. Jag sålde det efter att jag jade gått ut skolan för en väsentlig summa pengar, vilket gjorde att jag vågade satsa och ta över min ateljé.
